Islamiska länder religionsfrihet

Det finns liknande kritiska kommentarer bland högt uppsatta religiösa ledare som bland annat påpekar att muslimer har en skyldighet att skydda demonstranter från civil polis och att människor har rätt att protestera, även om protester inte anses motiverade. Underskrift av kvinnor i Teheran. Iran, kvinnor, Burka, Teheran problemet ligger i kombinationen av religion och politik.

En av kritikerna är barnbarnet till Ayatollah Khameneis representant. Han säger att protesterna står inför en kombination av religion och politik och att religiösa institutioner och ledare bör hålla sig borta från makten. Han förespråkar den modell som finns i Irak, där enligt honom landets ayatollah behåller en stor hand för politiken.

En annan högkvalitativ religiös ledare och advokat säger också att protesterna i Iran är relaterade till det faktum att religiösa representanter har tagit makten. Professor Mohammad Fazlhashemi påpekar fördelarna med dessa kritiker. Vi ser hård kritik, enligt iranska förhållanden. Det sägs vanligtvis om den ganska polariserade bilden att protesterna ägnas åt unga kvinnor som protesterar mot religiösa ledare.

Men när höga religiösa ideologer skarpt kritiserar kombinationen av politik och religion, är själva kärnan i det politiska systemet i rampljuset; den teokratiska regeringsformen i Iran. De som protesterar är inte bara unga kvinnor och schoolgirls. Du ser läkare, advokater, hemmafruar, juvelerare och arbetare bland de arresterade. Frågan Är, talar dessa människor för hörbara öron?

Är det möjligt att reformera systemet? Iranier som bor i Finland visar sin signatur i parlamentet. Fayez Hashemis dotter, som sitter i fängelse idag, stödde uppriktigt den iranska revolutionen, men under lång tid utsattes hon för kritisk behandling av den iranska regimen. Hon säger att det i princip inte finns något kvar av den ursprungliga iranska revolutionen. De så kallade reformisterna i Iran vill som regel inte ha en ny revolution eftersom de är rädda för konsekvenserna.

De är rädda för det maktvakuum som kan uppstå efter att denna regim kollapsar. Därför söker många människor fler reformister. Dessa människor är faktiskt mycket kritiska mot regimen, och därför är de inte regimens kollegor, konstaterar Mohammad Fazlhashemi. Enligt Udden avvisas reformister av iranier i exil. De landsflyktiga i Sverige anser att denna regim inte kan reformeras och att den redan är en revolution och att den behöver stöd utifrån.

Det finns rykten om att den iranska regimen har inlett förhandlingar med Venezuela, att iranska ledare ska kunna få asyl, där regimen kommer att störta Cecilia Udden, en Mellanösternkorrespondent för Radio Sweden, hotar dödsstraffet om de kritiserar regimen för många iranier på detta sätt, orsakerna som kan vara de lanseras. Religiösa ledare hotar människor med dödsstraff. De flesta parlamentariker skrev också i ett öppet brev att demonstranterna förtjänar dödsstraff.

Enligt Udden är det svårt att förstå vad de flesta i Iran vill ha, men hon uppskattar att de flesta troligen motsäger den Islamiska republiken som den ser ut idag. Religiösa ledare kan inte lägga veto mot lagar och politik. Religion och politik måste skiljas åt så att en sekulär regeringsform kan skapas, men den nuvarande regimen vill eller kommer sannolikt inte att genomföra detta, säger Professor Fazlhashemi till Sveriges radio.

Den högste ledaren, Ayatollah Ali Khamenei, kontrollerar landet över den mäktigaste figuren i Iran, Ayatollah Ali Khamenei, landets högsta andliga ledare, eftersom han är statschef och befälhavare. Han kontrollerar säkerhetsrådet, som också kan ändra lagar som skapats av parlamentet. Presidenten, premiärministern och Parlamentet som väljs av folket är av mindre betydelse.

Irans president måste vika för presidenten för den högsta ledaren, Ebrahim Raizi är den högsta valda tjänstemannen, och den andra är i rang efter den högsta ledaren. Presidenten ansvarar för regeringens dagliga arbete och har ett betydande inflytande på inrikespolitik och utrikesfrågor. Men hans befogenheter är relativt begränsade, särskilt i säkerhetsfrågor.

Presidentens ministerium leds av den nationella polisen, som besegrade protesterna. Hans befälhavare utses emellertid av den högste ledaren och är direkt ansvarig inför honom. Detsamma gäller befälhavaren för Islamiska revolutionsgardet och Basij. Om den högste ledaren vill att protesterna ska stoppas med våld, har presidenten inget annat val än att lägga sig.

Presidentens befogenheter kan också kontrolleras av parlamentet. Guardian Council, som består av nära allierade med den högsta ledaren, har rätt att godkänna nya lagar och veto mot sina vetor. Hittills har säkerhetsrådet tolkat konstitutionen så att kvinnor inte kan utses till något av de styrande, religiösa ämbeten.Guardian bestämmer också vilka kandidater som får ställa upp i valet.

I parlamentsvalet avvisade rådet mer än 7 personer som ville springa till presidentvalet, bara sju kandidater. Moralpolisen har rätt att utfärda varningar, ålägga böter eller arrestera misstänkta. I somras vidtog President Raisi flera nya åtgärder för att bevara avstängningsreglerna. Övervakningskameror infördes för att hjälpa till att öppna upp publicerade kvinnor och för människor som motsätter sig hijabregler på sociala medier.

Revolutionsgardet skyddar det islamiska systemet, som skapades av huvudorganisationen för att upprätthålla landets inre säkerhet, revolutionsgardet, skapades efter revolutionen för att skydda det islamiska systemet i landet. Även här står de inför val för att bevara sin karaktär och leva på fälten, eller överge sina traditioner och assimilera sig i majoritetskulturen.

Den 31 augusti släpper Stödverket religiösa minoriteter från Mellanöstern den 31 augusti. Rapporten är författad av religionsforskarna Göran Larsson och Simon Sorgenfrey, samt Max Stockman från SST och handlar om Alaviter, aleviter, Druzer, Mandeer och Yezidis - alla etniska och religiösa minoriteter som växer upp i Sverige. Publicerad: Skriv ut via e-post Facebook LinkedIn Twitter religiös repertoar i Mellanöstern.

Utrikesministrar från de 57 länder som ingår i den islamiska samarbetsorganisationen OIC väntas under måndagen diskutera koranbränningarna i Sverige och Danmark i ett extrainsatt videomöte.

Den mest kända textsamlingen är förmodligen den så kallade gilgamesheposet med rötter tillbaka till de år gamla sumeriska texterna. I en välkänd historia kan vi läsa om Utnapishtim, som får ett förbud från guden Enki så att jorden översvämmas av en jätte översvämning. Därför anförtros Utnapishtim av Enki att bygga en stor båt, och på den kommer de att gå ombord på sin familj, såväl som djur och växter.

Floden förstör jorden, och bara de som överlever på en stor båt tar nytt liv på jorden från dessa specifikationer. Myten om den stora översvämningen och det liv som räddades från en stor båts fall har sedan dess levt i NOA: s historia i judiska och kristna traditioner, liksom NUH i muslimska traditioner. Noa och hans blad i katedralen i Montrila på Sicilien.

Foto: Shutterstock Detta är ett av otaliga exempel på myter, ritualer, heliga platser och övertygelser i Mellanöstern som har splittrats, tolkats och omtolkats av olika grupper av människor genom historien. Det är säkert att säga när något först inträffar, och vad som påverkat vad som är svårt i dessa processer är det inte omöjligt att säga. Snarare kan vi se hur Mellanöstern har varit en smältdegel för olika kulturella influenser i årtusenden.

Detta innebar att det vi kallar olika religioner delar betydande element med varandra. Abrahams tre huvudtraditioner bildades på grund av att de genom historien har lyckats inkludera eller utesluta grupper som ingår i samma arv. Situationen för sådana grupper på kanten har alltid varit osäker, eftersom det är lätt för dem att få spela sin roll, kättare eller syndabockar för majoriteten.

Speciellt i situationer med social oro, ekonomisk nedgång eller när de flesta andra orsaker känner sig hotande. Detta kan ses som en förklaring till deras sårbarhet under de pågående konflikterna och maktkampen i Syrien och Irak. Hotet mot minoriteter, mot bakgrund av historien om etnisk och religiös mångfald som Mellanöstern kan visa under det senaste århundradet, innebär en negativ utveckling när många minoriteter upplever ökad sårbarhet.

Diskriminering och trakasserier innebar att många av dem ansågs vara hotfulla minoriteter som snart inte skulle kunna vara representerade i regionen. Istället växer dessa grupper i Europa och hjälper Europa att bli mer mångsidigt. Europa, som under det senaste årtusendet istället har sett den motsatta utvecklingen, där kristendomen har kommit att dominera.

57 muslimska länder går samman och fördömer koranbränningarna i Sverige och Danmark.

Få förkristna religioner kunde överleva denna process. Det kan till exempel vara viktigt att komma ihåg att all religion utom den lutherska kristendomen förbjöds på Uppala-mötet på grund av teologiska och politiska intressen; detta faktum hade förödande konsekvenser för till exempel sig själva och Katoliker i Sverige. I dagens konflikter ser vi Historiska spänningar och fördomar förnyas, och de får legitimera nytt våld och nya övergrepp.