Sätt att bota cancer

De publicerade organen i kroppen som kan utlösa en reaktion från vårt immunsystem kallas antigener.

Det finns olika sätt att ta bort cancer.

Dessa kan vara fragment av bakterier, virus och cancerceller. T-celler i immunsystemet är ständigt på jakt efter antigener som de kan attackera och förstöra. Men de behöver hjälp att hitta dem. Deras hjälpmedel kallas APC-antigena celler, som visar en specifik del av antigenet för T-celler. Om t-receptorerna på ytan av T-cellerna binder till ett verkligt antigen kan immunsystemet börja.

Detta system är exakt inställt av molekyler som fungerar som gaspedaler och bromsar för immunsystemets aktivitet. Årets Nobelpristagare har utvecklat sin egen metod som tvingar immunsystemet att släppa bromsen och ge full gas. Detta har lett till helt nya behandlingsalternativ för vissa aggressiva former av cancer. En av årets Nobelpristagare är James Ellison och professor i immunologi vid University of Texas i Houston.

Men i bakhuvudet fanns det alltid tanken på att försöka göra något åt cancer. Min mamma dog av lymfom när jag var tio år gammal, och två farbröder dog också av cancer. Detta hjälpte mig att ta reda på om cancer kunde bota cancer genom att blockera CTLA-4, säger James Ellison. Med hjälp av speciella antikroppar lyckades James Ellison och hans kollegor blockera CTLA-4-bromsmolekylen, vilket ledde till aktivering av T-celler i immunsystemet.

Musförsök visade att blockering av CTLA-4 gav en effekt som James Ellison hoppades skulle få T-celler att attackera och förstöra cancer tumörer som tidigare hade ansetts omöjliga att övervinna. I år tilläts behandling för vissa icke-väsentliga former av hudcancer hos människor. Den andra vinnaren av årets medicinska pris, Tasuku Honjo, är professor vid Kyoto University i Japan och upptäckte i ett tal en bromsmolekyl för T-celler, som fick namnet PD i åldern 30 till 40 procent och inte behöver ytterligare behandling.

En femårig uppföljning publicerad i New England Journal of Medicine beskrev 53 patienter som fick CAR-T-behandling efter återfall av svår blodcancer bildar akut lymfatisk B-cell leukemi. De som ursprungligen hade färre tumörer hade den bästa chansen att behandlas, vilket inträffade i ungefär hälften av fallen. Läkemedlen i patientens egna T-celler för att skapa ett läkemedel baseras på patientens egna T-celler.

På grund av en komplex process samlas dessa celler och berikas utanför kroppen, och sedan levereras de med en receptor som kallas chimera-antigenreceptorn, se diagrammet nedan. CAR - T-cellerna återförs sedan till patienten genom infusion. När de väl är på plats i blodomloppet kan de hitta och döda tumörceller med sin målreceptor. Angelika Loskog, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, var först med att lansera en klinisk studie där patienter i Sverige fick car-celler, resultaten från de första 15 patienterna som hade lymfom och B.

- Pellekemi, eftersom han inte svarade på allmän behandling, publicerades i klinisk cancerforskning.med tanke på att de här patienterna har en mycket dålig prognos är det ändå bra resultat, även om man alltid vill bota, säger hon. De öppnar också immunologiskt kalla tumörer. Nedan bör denna form av CAR - T-celler användas i en studie för patienter med lymfatisk cancer.

I ett annat projekt fick han ett bidrag för att utveckla en behandling för en slags hjärncancer som kallas glioblastom. Ett av problemen är att mikromiljön i hjärnan försvagar aktiviteten hos T-celler. Således kommer car-cellerna också att förses med en ytterligare gen för att skapa en varm tumör. Då skapas en inflammatorisk reaktion, som i sin tur aktiverar immunsystemet.

Den första humanstudien blir en så kallad fas 1-studie, där de primära utfallsindikatorerna ska se att behandlingen inte är farlig eller har för många biverkningar, och att hitta rätt dos. Studien ska omfatta sex till tolv unga patienter och börjar samtidigt hjälpa patienter med melanom i ögat, som är en annan svensk forskare som arbetar med CAR-T-celler mot svår cancer Institutionen för onkologi vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med forskargruppen ledd av Professor Jonas Nilsson fokuserar han på att hjälpa en grupp patienter som har ett mycket ovanligt ögonmelanom.

I dag finns det fyra vanliga sätt att behandla cancer.

Denna sjukdom drabbar cirka 80 svenskar per år. I ungefär hälften av fallen sprider den sig till levern, och då finns det ingen effektiv behandling. Forskarna hoppas att speciella CAR - T-celler kommer att kunna göra sitt jobb. Sorten de skapade, och som odlas i Göteborg i samarbete med ett företag i Köln i Tyskland, riktar sig mot en ytmolekyl som heter hers, detta är en receptor som finns på vissa bröstcancerceller, men också i ökat antal på celler som är celler som kan ha varit omvandlas till melanom i ögonen.

En ytterligare egenskap är att forskarna är baserade på en speciell typ av T-celler som tränger igenom tumörer, de så kallade tumörinfiltrerande leukocyterna. Studier av celler från avlägsna metastaser från människor och mustumörer har gett goda resultat. Redan idag kan cirka fyra balanserade cancerpatienter prova behandling. I samarbete med Professor Henrik Rennberg vid Sveriges lantbruksuniversitet i Ultun utanför Uppsala får hundar med slemhinnor denna behandling.

En studie planeras för patienter med ögonmelanom i år, och Lars New York är hoppfull. En arm av virus exploderar tumörceller för att ladda ner infografik som PDF. Exploderande tumörceller från insidan är en helt annan typ av immunbehandling-det exploderar tumörceller från insidan och här, så att onkolytiska virus används för den typ av grafik.

Under sin normala livscykel kommer virus in i värdceller, skär igenom värdens cellulära motor och använder den för att göra olika kopior.

Vissa virus kommer tyst ut från värdcellen, medan andra exploderar och lyser upp cellen från insidan. Magnus Essand blev intresserad av onkolytiska virus under sin postdoc i USA i slutet av seklet, när han skisserade ytmarkörer på prostatacancerceller som kunde riktas. Han tog med sig tekniken till Uppsala, där han nu forskar med patienter med så kallade neuroendokrina tumörer.

Dessa tumörer kan förekomma i olika delar av kroppen, men om de har spridit sig till levern är de svåra att bota med operation. Patienter behandlas med onkolytiska virus som har anpassats för att hitta exakt dessa tumörer. Tekniken beskrivs i tidskriften Neuroendocrinology. I studien får deltagarna specialdesignade virus som adenovirus injicerat i levern genom en kateter i ljumsken.

Adenoviruset vi använder kan inte reproducera i friska celler, utan bara i tumörceller, säger Magnus Essand. Förutom tumörcellernas död är det faktum att de glöder en annan fördel, eftersom det exponerar många bitar av tumörspecifikt protein som sedan blir synliga i immunsystemets celler.