Vad är projektdokumentation

Vad gör en bra projektplan? En bra projektplan används till exempel för att introducera nya till ett projekt eller för att hitta viktig grundläggande information som behövs med jämna mellanrum. Projektplanen är också grunden för projektets huvudsakliga tillvägagångssätt. Det är viktigt att hitta en balans mellan att vara alltför detaljerad och att vara för allmän.

Många företag har utvecklat en mall för sina projektplaner som säger vad som behöver utvecklas. Mallar kan vara mycket bra, men det finns många exempel där innehållet inte gav mycket mer än en mall. Detta är definitivt fel nivå. Projektplanen ska inte vara en allmän plan utan anpassas till projektet och ge sådant värde. När projektplaner inte innehåller mer än rubrikerna i en mall publiceras och signeras den ofta inte av någon i företaget, vilket vanligtvis är ett annat tecken på att ingen såg något värde i projektplanen.

Är det möjligt att ha en webbsida som projektplan? Personligen har jag god erfarenhet av detta, men i organisationer där signerade dokument krävs kommer detta att skapa ordet "dokument", som så småningom utgör grunden för en webbsida. Slutsats-vad är en projektplan? Beskrivningen av rollen för projektledaren i företaget och mallen som används för projektplaner bör ha utmärkta likheter.

Detta beror på att en projektplan till stor del är en plan för de ansvarsområden som en projektledare måste utföra, övervaka och leda. Dessutom beskriver projektplanen syftet med projektet, dess mål, budgetar och avgränsningar. Vanliga frågor, Vad är syftet med projektplanen? Syftet med projektplanen är att fungera som ett dokument som tydliggör och beskriver projektets mål, mål och resurser.

Det är ett centralt verktyg i projektledningsverksamheten och är utformat för att hjälpa projektledare och teammedlemmar att förstå varför ett projekt existerar, dess omfattning och begränsningar och beskriva hur ett projekt ska genomföras. Vilka är huvudkomponenterna i projektplanen? Projektplanen bör åtminstone innehålla en tydlig beskrivning av projektets mål, gränser och resurser.

I praktiken innehåller projektplaner ofta mycket mer än så. Vem utvecklar projektplanen? I många projektmodeller skapas några av de första dokumenten i form av projektdirektiv. Detta är mycket tydligt och kan skrivas av projektets klient i organisationen. Nedan följer en översikt över de olika delarna som utgör projektdirektivet. Del 1. Genomförande av projekt 1-direktivet.

Genom att specificera saker som volym och leveransförväntningar är engagemang också lättare att hålla reda på vad som tillämpas. I denna del av dokumentet kan projektändringar dokumenteras och läggas till bland annat. Detta görs ofta i samband med andra förändringsprocesser och system. Det är en fördel att använda det så att du kan se hur projektet har förändrats, liksom hur ursprungsdokumentet såg ut.

Språket ska vara formellt och terminologin som används ska vara relaterad till arbetsområdet. Organisationens mål och visioner bör beskrivas, och det bör finnas en tydlig koppling mellan projektet och önskat affärsresultat. Oavsett projektets storlek och komplexitet måste det finnas stöd för organisationens mandat och prioriteringar. Han bör också informeras om bakgrundsinformationen om projektet: vilka skäl som borde ha startat projektet, och vilka är de viktigaste intressenterna för projektet och vilka fördelar projektet kommer att innebära för dem.

Dessutom kommer det att finnas en sammanfattning av projektets mål, sponsorer, milstolpar, leveranser, risker och en kostnadsöversikt. Resultaten av projektet och projektet kommer också att beskrivas. Allt detta måste godkännas av de berörda parterna. Detta görs genom att skriva sina signaturer i dokumentet. Del 2. Projektöversikt 2. Relevanta intressenter bör nämnas.

En projektsamling innehåller vanligtvis projektmål, milstolpar, leverans, risker och kostnader. Målen är ofta mycket omfattande och allmänna. Projektets mål gör dem till något konkret och mätbart. Anledningen till detta är att det är lätt att följa resultatet efteråt och se om resultatet har blivit detsamma som förväntat. Det kan till exempel anges när något behöver slutföras eller vad man ska göra.

Affärsresultat är de resultat som förväntas nå projektet i slutet av projektet. Detta kan ofta sammanfattas i några allmänna punkter. Det är också något som kan mätas, till exempel i form av hur nöjd företaget är med ansträngningen. Vad som ligger inom och utanför projektets omfattning. Detta görs för att ge en klar uppfattning om vad projektet är avsett för. Det kan också handla om information som påverkar projektets fysiska plats, dess natur, som påverkas av människor, hur processer kommer att äga rum och liknande.

Det är också här vad som ingår i projektet och vad som inte ingår i det ska vara. Gränserna bör vara tydliga och uttryckta konkret så att det inte finns några tvetydigheter. De utdelningar som gjorts i samband med de aktiviteter, produkter och tjänster som producerats under projektet kan också skrivas här. Milstolpar i denna del kommer det att finnas olika steg och milstolpar i det lokaliserade och formulerade projektet.

Detta kan till exempel innehålla information om vilka olika stadier av projektet är, en beskrivning av vad de innehåller och datum då det ska slutföras eller slutföras. Så det blir som en graf som kan följas och följas. Ett projekt kan ofta innehålla flera leveranser, vilket till exempel kan vara att processen måste ses över och godkännas innan processen kan fortsätta. Detta avsnitt kan delas in i två olika delar: beräkning av projektkostnader och finansieringskällor.

Beräkningarna bör baseras på de kostnader och resurser som krävs för att genomföra projektet. Det kan till exempel handla om materiella, mänskliga och ekonomiska resurser. Både löpande och individuella kostnader ska beräknas och inkluderas här. Det bör vara tydligt vad som är involverat i sponsring av projektet, vilket användes och i vilken utsträckning resurserna finns tillgängliga.

Det kan till exempel vara att projektet är ett samarbete med ett annat projekt, att projektet kommer att leverera sitt material till en annan aktör så att projektet behöver levereras från en annan aktör så att processen kan fortsätta, eller att projektet skapar något som är en del av ett större projekt och är viktigt, till exempel en release produkt. Om det finns några beroendeförhållanden i bilden är det viktigt att identifiera dem så tidigt som möjligt och spåra vad de betyder för själva projektet.

I vissa projekt kan det finnas flera olika beroendesituationer, och de kan skrivas i en tabell för att göra det tydligare. Det kan till exempel handla om att det finns risker, dess omfattning och hur de kan påverka projektet. Det bör också finnas en plan för hur man hanterar dem. Projektplanen bör dock ha en mer omfattande och fullständig riskbedömning och analys.

De bör betraktas som säkra och verkliga, men endast i senare skeden måste de bevisas. Om felaktiga antaganden har gjorts kan detta ha en negativ inverkan på projektet, dess omfattning, schema och kostnadsberäkning. Detta kan till exempel omfatta projektets omfattning, budget, schema, kontrakt, säkerhet eller samarbete.

Effektiv projektdokumentation är avgörande för att säkerställa en gemensam förståelse för mål och arbetsuppgifter.

Dessa kan vara både externa och interna faktorer, och påverkar allt från arbetsmiljöfrågor till tekniska eller sociala faktorer. Det handlar bland annat om vilka roller och ansvar olika parter har i projektet. Anledningen till att detta anges är att det kan krävas till exempel för beslutsfattande eller i konflikter. Han kan också ligga till grund för ett projekt genom att formulera sin omfattning, schema, kostnader och processer.

Om det är ett mindre projekt är det vanligt att skriva alla namn, och i större projekt är det vanligt att namnge grupper eller divisioner. I alla typer av projekt är det viktigt att tydligt skriva ut namnen på sponsorer, projektledare, chefer och experter. På ett sätt inkluderar det alla projektdeltagare, både intressenter och anställda som arbetar med projektet.

I vissa fall är rollerna strukturerade efter vilken organisation personen arbetar för, men detta kan göras på andra sätt.

Programvarudokumentation omfattar API-dokumentation, utformning av programvaruarkitektur, dokumentation och dokumentation av källkod.

Detta kan till exempel omfatta tillgång till teknisk utrustning, material, verktyg, kostnader etc. Vad som behövs är vanligtvis proportionellt mot projektets storlek. Del 4. Länkarna till projektet i denna del kommer att vara relevanta för projektet som är relevant för projektet. Det bör finnas information om dokumentets titel, version, datum, Författare eller organisation och källkatalogen.

Del 5. Ordlista och förkortningar här måste olika ord, termer, förkortningar och begrepp skrivas ner och definieras eller definieras. Syftet med denna del är att alla ska kunna läsa Projektdirektivet och kunna förstå vad det handlar om. I vissa fall kan det använda språket vara mycket domänspecifikt, vilket innebär att det bara kan förstås av personer som är bekanta med fältet.

Ordlistan fungerar specifikt och kunskapsinriktning. Del 6. Ansökningar om det finns några ansökningar som kommer att ingå i projektdirektivet är de de sista i dokumentet. Det kan till exempel finnas beskrivningar av roller och signaturer för olika personer som är involverade i projektet och liknande. Varför ska man skapa ett projektdirektiv? Det finns flera skäl till att skapa ett projektdirektiv.

Först och främst är det ett sätt att skapa en övergripande bild av projektet och dess komponenter. Det är i detta skede som de parter som är involverade i projektet kan godkänna projektet premises.It är i detta skede att ansvaret för anställda och liknande är etablerat. Några av aspekterna av varför det till exempel skulle vara bra att ha ETT projektdirektiv är att organisationen blir mer strukturerad, att processerna för projektet ses över och att kommunikationen förbättras både internt och externt.

Vilka är fördelarna med projektdirektiv? Fördelarna med att ha ETT projektdirektiv är bland annat förbättrad samtrafik mellan olika parter, att kommunikationen förbättras i både mindre och större skala och att projektledningsprocesserna blir bättre. Det är också ett sätt att formellt definiera förekomsten av ett projekt, genomförande, mål, arbetsmetoder etc.