Proportionella val majoritetsval

Eftersom röstningsaktier mycket sällan ger exakt exakta proportioner måste systemet kompletteras med avrundningsregler.

Ofta görs också andra avvikelser från ett rent proportionellt valsystem, till exempel för att motverka partidelning eller en större betoning på glesbefolkade områden. Proportionella valsystem med större eller mindre ändringar används i ett stort antal länder runt om i världen. Sverige använder ett mestadels proportionellt valsystem, uddatalsmetoden har planat ut när val till Riksdag, kommunfullmäktige och kommunfullmäktige hålls.

Vissa blockeringsregler gäller dock för små partier. Både reglerna för anpassning och blockering tenderar att sakna små partier och leder därför till begränsade avvikelser från ren proportionalitet. I Finland används den proportionella urvalsmetoden. Annars måste du lägga till någon form av avrundningsregel.

Ett proportionellt valsystem vid val till en politisk församling är en fördelning av mandat på partier i proportion till respektive partis andel av rösterna.

Exempel 1 [redigera wikit-text] De 10 platserna i valkretsen ska delas in i 3 Delar: A, B och C. Totalt 10 röster avgavs. Parti A fick, Parti B och parti C röster. I detta exempel är en exakt proportionell fördelning möjlig. Sida A fick exakt 5 tiondelar av alla röster, och därför tilldelades den 5 av 10 platser. På samma sätt får parti B 2 platser och parti C 3 platser. Valsystem för flera valsystem för valsystem med flerblandningsbyggnadscirklar är olika valsystem för att uppfylla dessa alternativ för dem: proportionella halvproportionella valsystem och en blandning av dem.

Majoritetsvalsystem vs proportionellt valsystem.

Proportionellt system för valsystemet Huvudartikel: proportionellt system för vallokaler det proportionella valsystemet bygger på multifunktionella valdistrikt. I flera valkretsar tävlar deltagande kandidater som tillhör olika politiska partier om två eller flera mandat. Mandatet fördelas proportionellt mellan partierna baserat på de mottagna rösterna.

Eftersom antalet mandat i ett valområde vanligtvis är ganska litet är detta dock inte möjligt, och olika valsystem leder till en annan fördelning av mandat mellan partierna, som borde ha fått nästan ett per mandat. Eftersom många partier kan komma in i parlamentet, och därför kan det vara svårt att bilda regering genom koalitioner och allianser mellan stora och små partier, har många länder infört det så kallade småpartiblocket.

Om ett parti enligt konstitutionen måste få minst fyra procent av de avgivna rösterna innan det tar en liten sida alls vid beräkningen av mandat, skulle antalet partier vara betydligt mindre. Valsystem för en person Huvudartikel: ett valområde. Sedan har varje parti eller valförening ett antal kandidater som motsvarar antalet platser, liksom det parti eller valförening som får flest röster enligt principerna som motsvarar dem i en av valkretsarna, alla deras kandidater väljs.

Ett sådant system används till exempel i val i USA, där varje rad är en valkrets. Systemet för majoritetsval [Wikitextredigering] majoritetsvalssystemet eller pluralistiskt valsystem är baserat på valdistrikt, som implementeras i ett antal olika alternativ och metoder, såsom förstagångsval eller preferensbaserat urval. Valmetoden resulterar i att den kandidat som fick flest röster också får det enda mandat som kandidaterna i valkretsen tävlar om, antingen genom en relativ eller absolut majoritet.

Valkretsarna här är betydligt mindre och betydligt större än i länder som har proportionella valsystem, och resulterar vanligtvis i att landet får två stora partier. Denna typ av valsystem är mycket vanligt i anglosaxiska kulturer, med Storbritannien och USA som typiska exempel. Om det bara finns två sidor att välja mellan, kan detta system ofta skapa utvalda avdelningar som återspeglar tillräckligt bra hur väljarna röstade, men ju fler sidor det finns, desto större och större skillnad.

Den relativa majoriteten se även: Den enkla majoriteten av valsystemen har två typer av majoritetsalternativ: relativ och absolut.