Hur kan man säga hej på svenska

Detta kan tyckas lite hård. Om du vill säga adjö är jobbet i de flesta fall Hej. Men vilket tecken ska följa hej? Text: Anders Svensson har publicerat, det är svårt att hitta rätt ton i språket. Det är till och med omöjligt att skriva ett litet hej utan att tänka på hur det kommer att uppfattas av mottagaren. Hej, Idag är den vanligaste hälsningen på svenska skriftspråk.

De svenska talarna jublade åtminstone efter talet. Men det faktum att skiljetecken måste följa ordet får ofta författare att klia på huvudet. I höstas tog förre statsministern Fredrik Reinfeld till Facebook. Kan jag ringa dig imorgon? Den skiljetecken som dominerar hans inlägg är punkten. Detta gör att det uppfattas som korrekt, men formellt: hej. Detta är valet för dem som vill säga adjö utan att framstå som en stämning eller tjänst för sina läsare.

Hej! Det signalerar inte samma avstånd under punkten. För att starta ett brev eller e-post med Hej! När det gäller att välja skiljetecken efter deras hälsning är det lämpligt att sammanhanget fattar beslutet. Du har vunnit på lotto! Tyvärr råkade jag komma tillbaka till din bil i morse! Ett utropstecken kan signalera att något oväntat har hänt, men det kan uppfattas som okänsligt av dem som just har fått höra att nästa bilresa går till verkstaden.

På senare tid började kommatecken efter Hejet hävda sig som ett slags kompromissalternativ till stycket och utropet: Hej, Hur är situationen? Här är tonen i hälsningsfrasen någonstans mitt i uttalandet av utropstecknet och punkten på punkten. Den som använder hej med kommatecken i ett e-postmeddelande bör börja på en ny rad. Och kommat bör följas med små bokstäver: hej, det är synd att du inte vann lotteriet i helgen.

Den som skriver Hej med ett utrop eller en punkt efter kan antingen fortsätta i samma rad eller starta en ny.

Hallå

Det senare alternativet är vanligast i traditionella bokstäver. Den språkliga grunden är densamma, men uttrycken kan variera, vilket ger en uppfattning om interkulturell kommunikation, säger Katrin Norrby, professor i skandinaviska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, som initierade ett forskningsprogram om kommunikationsmodeller i Sverige - svensk och finlandssvensk, som pågår och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Catherine Norrby. Foto: Pia Nordin-forskning om pluricentriska språk har tidigare främst fokuserat på språkets formella sida, till exempel skillnader i till exempel ordförråd och grammatiska konstruktioner. Men vi ville undersöka hur faktiska samtal går och hur språket används, säger Katrin Norrby.

Då

För att studera skillnaderna i konversationsmönster spelade forskarna in konversationer under liknande förhållanden i både Sverige och Finland. Samtalen sker inom tre olika områden: service, utbildning och omsorg. I tjänsten har vi fokuserat på biljett-och informationsdiskar av olika slag, i utbildning utforskar vi övervakningsförhandlingar i högskolemiljön, och när det gäller vård studerar vi samtal inom hälsa och välbefinnande.

I en nyligen publicerad studie undersökte forskargruppen vilka hälsningar som används inom serviceområdet i Sverige och Finland. Totalt spelades 1 servicesamtal in, som äger rum i biljettpåsar på biografer eller idrottsarenor och på informationsdiskar i biblioteket. Hur vi hälsar på varandra är mycket socialt betingat. En hälsning markerar en viktig utgångspunkt för en konversation.

Till exempel, om någon inte välkomnar, verkar det ganska konstigt, säger Katrin Norrby.