Undersökande metod

Dessutom intervjuade hon 20 lärare om arbetsmetoderna för att undersöka elever och gjorde observationer i klassrummet. Ett av målen med avhandlingen är att hjälpa till att utveckla verktyg som lärare kan använda i undersökande arbetsmetoder.

Att arbeta med öppen och grundforskning vid NO kommer att ha elever i årskurs 1-6. Lär dig att göra enklare vetenskaplig forskning, förklarar Johansson. Avhandlingen visar att inlärningsprocessen inte blir effektiv om läraren kontrollerar hela tentamen. Det faktum att läraren har kontroll över tentamen innebär att läraren ställer forskningsfrågorna och att eleverna bara följer de instruktioner som redan ges.

Det första vi ofta gör när vi väljer metod är egentligen att fundera över den ursprungliga och väldigt enkla frågeställningen: Vad är det vi vill veta?

Undersökningen visar att studenter sällan får möjlighet att beskriva tentamensprocessen muntligt eller skriftligt. Endast i undantagsfall kan eleverna formulera problem, presentera hypoteser och dokumentera olika delar av undersökningen. Då blir det svårt att synliggöra lärandet. Det är också svårt för studenter att utveckla ett analytiskt och vetenskapligt språk.

Johansson konstaterar att eleverna ska vara med i beslut om vad de ska göra. Men hur och hur och för vilket ändamål. På detta sätt kan lärare göra eleverna medvetna om syftet med arbetet och de förväntade resultaten av undersökningen, och eleverna utvecklar förmågan att formulera problem och lösa problem. Dessutom ges eleverna möjlighet att utveckla sitt språk genom att tala och skriva om vetenskapliga metoder och fenomen.

Undersökande arbetsmetoder kräver noggrann studentplanering-aktiva undersökande arbetsmetoder som kan skapa inlärningssituationer som främjar djupt lärande. Studenter i små grupper och tillsammans med läraren kan formulera prognoser, leta efter lösningar och dra slutsatser. I sådana sammanhang ges eleverna möjlighet att prata om de bakomliggande orsakerna och relationerna.

Dessutom ges de möjlighet att använda begrepp relaterade till frånvaron av ämnen och processer för t-forskning. Johansson konstaterar att lärare noggrant bör planera hur undersökningar ska genomföras så att elevernas interaktioner i klassrummet utvecklas och lärandemålen blir synliga och uppnådda. Därför är det viktigt att formulera vad eleverna ska studera vid genomförandet av undersökningar.

Det är också viktigt att identifiera försöksområdet som eleverna ska analysera. Planeringsprocessen bör innefatta att tänka på processen att implementera och samla in undersökningsdata och hur eleverna ska dra slutsatser. Samarbeta med både huset vi bor i och trädgården som helhet.

Ett undersökande arbetssätt (inquiry-oriented approach) kan syfta till en bättre förståelse för hur vetenskaplig kunskap byggs upp.

Således försöker vi använda flera, mer systematiska och utvecklade metoder och verktyg för att få rosenbusken att blomstra och se bra ut i vår trädgård. I det här fallet arbetar vi mer ur vetenskaplig synvinkel, baserat på både god och lång erfarenhet, såväl som teoretisk kunskap, för att använda rätt metoder och uppnå bästa resultat. Om vi har tur i det första fallet kan det finnas vackra rosor år efter år, men det kan också vara sämre och sämre i färg för andra och tredje året.

Ofta blir det ganska bra, men ibland inte. vardagskunskap är alltså inte systematiserat på det sätt som vetenskaplig kunskap är. Om vi går vidare till mer vetenskaplig kunskap, med dess krav på systematiskt och ordnat, krävs det ett mer strukturerat och medvetet val av både frågor och metoder. I många fall är vetenskapens systematiska metoder av vardaglig natur. Vi observerar, lyssnar, läser, räknar och sorterar, men vi gör det på ett mer ordnat och kontrollerat sätt.

Vi talar främst om empiriska vetenskaper, att vi systematiskt baserar vår kunskap genom att dokumentera erfarenheter och observationer. Men vi kan också prata om vetenskaperna som rationalister, där vi med hjälp av vårt förnuft och logiska tänkande systematiskt reflekterar för att få kunskap om verkligheten. Du har introducerat båda vyerna i tidigare kapitel. Beroende på vad vi vill veta måste vi använda olika vetenskapliga metoder för att få svar på våra vetenskapliga frågor.

Som vi har läst i tidigare kapitel om kunskap och lärande kan vi se verkligheten som faktiskt existerande eftersom den verkligen existerar. Vi kan se detta som det faktum att det finns verkliga kunskapsobjekt, såsom stenar, byggnader, planeter, molekyler eller människor av kött och blod. Dessa kunskapsobjekt kan ha olika egenskaper och platser och påverkas av olika krafter, och vi kan utforska, beskriva och skapa teoretiska förklaringar.

Detta är mycket förenklat, det beskrivs ofta vad vetenskapens forskningsområde är. Ibland kallar vi det realism. Vi kan också betrakta verkligheten som konstruktioner, det vill säga något som skapas genom att beskriva eller namnge det i text, bild och tal. Exempel på detta kan vara könsroller, sociala strukturer och miljöfrågor.Ett sätt att säga att dessa fenomen existerar först är när vi beskriver dem.

På tal om detta skriver jag om dem, vi skapar dem, gör dem verkliga. Vi kallar det konstruktivism istället, eller ibland konstruktionism. Detta sätt att se på verkligheten associerar vi vanligtvis mer med studiet av samhällsvetenskap och humaniora, och detta är något som vi kan utforska, beskriva och skapa teoretiska förklaringar i vetenskapliga sammanhang.

Men sociala strukturer kan också ses som faktiskt existerande, det vill säga att de faktiskt existerar. Till exempel kan nivån på skillnader i utbildning och inkomst mellan grupper i samhället betraktas som strukturer som finns i verkligheten och som kan observeras och mätas, och som i sin tur kan påverka individers och gruppers beteende och vanor. I den meningen är samhällsvetenskap och humanistiska vetenskaper ganska breda.

När vi presenterar en syn på verkligheten på detta mycket tydliga sätt möter vi verkligen kritik för att vara för förenklad. Vi gör fortfarande detta här för att få en bild av verklighetens och vetenskapens universalitet, och att det finns många olika sätt att mäta, förklara och förstå saker. Det första vi ofta gör när vi väljer en metod är att tänka på en original och mycket enkel fråga: Vad vill vi veta?

Då tänker vi, så det är så vi kan räkna ut eller mäta vad vi vill få ytterligare kunskap. Frågan följer naturligt ... Hur vet vi vad vi vill veta? Verkligheten eller vår miljö är lite mer komplicerad, lite gråare, eller om vi föredrog att använda ordet mångfärgat än så.... I praktiken använder vi ofta en kombination av metoder för att utforska verkligheten eller upplevd verklighet omkring oss.

När vi talar här talar vi för att gymnasiearbetet är ett aktivt samarbete mellan en elev och en handledare i samband med vår gymnasieskola, genomfört våra undersökningar med våra väl vedertagna metoder och fått resultat i form av exempelvis enkätsvar, mätdata, numeriska värden eller svaret på intervjun, vi borde alltid fråga oss vad dessa resultat faktiskt berättar för oss.

Vi måste tolka och reflektera. Ju mer rimliga argument och välgrundade resonemang som stöder det vi säger att vi har kommit till ett slut, desto mer sannolikt är det att våra resultat anses vara intressanta och värdefulla i vetenskapliga sammanhang. Här accepterar vi hjälp av begrepp, teorier och modeller som redan finns inom det aktuella området.