I kyrkbyar har Kyrkbacken fått en liknande betydelse. Senare, under medeltiden, började handelsmarknaderna organiseras i villan, och när handeln började kontrolleras alltmer i utvecklingsstäder uppstod flera tidiga medeltida torg som platser för denna handel. När torgbutikerna började flyttas var det ofta bara en mindre förlängning av den ursprungliga landsvägen runt Marknadsgatan, men ju starkare stadens struktur blev, och ju större området blev, desto större fick området också en fastare form genom strategisk planering Några av dessa medeltida torg är fortfarande i tal, upp till ett år efter skapandet.
Många av de städer med sådana torg finns i Sverige vid kusterna, eftersom handeln främst genomfördes genom Östersjön och Trexterresund. Medeltida torg finns kvar i bland annat Achus och Ystad. Denna struktur fortsatte också i modern tid och efter reformationen. Torget är inställt för en ny handel. Städer hade monopol på handel genom sina stadsprivilegier fram till mitten av talet, och som regel var rätten att hantera torg begränsad till vissa delar av staden.
På dessa torg, liksom under medeltiden, placerades tennet och Stadshuset, och det var också på torget som fester och representation ägde rum. Stora torget i Malmö är ett exempel på sådana torg. Ungefär samtidigt förlorade städerna sitt handelsmonopol, vilket gjorde det möjligt för nya handelsplattformar att dyka upp. Sj har tagit fram en idealisk stadsplan designad av chefarkitekten Adolf W för samhällen i utvecklingsstationer som h-Xvssleholm och n-Xvssj-Xvss har SJ tagit fram en idealisk stadsplan designad av chefarkitekten Adolf W. Dessa ytor kommer att locka nyanlända besökare och skydda byggnader från gnistor från Lokomotiv fyllda med kol.
Exempel på sådana torg är Bantorget i Lund. Under marknadens dagar byggdes långa rader saltlösning på torget. Staden hyrde ut dessa ställen till utländska köpmän.
De årliga marknaderna har minskat, men torghandeln har ökat. Men det mesta av torgets handel, särskilt boskapshandel och jordbrukshandel, flyttade till torg i utkanten av städer, och de centrala torgen - med sina rådhus - blev Finnorg. Samtidigt uppträdde marknadshallar och butiker på grund av hygienkrav, som ockuperades av torghandel. Den första svenska saluhallen byggdes i Karlskrona, följt av Gamla stan i Stockholm.
Totalt byggdes upp till femtiosju sju år i Sverige, men bara ett dussin överlevde. Bilen tillät också aktörerna i städernas funktion och bland annat att separera föroreningar från bostäder. Detta innebar att flera äldre kvarter revs och många gamla torg blev parkeringsplatser. Detta ledde i sin tur till att livet på torget på många ställen dog. Under andra hälften av seklet var de centrala delarna av många städer också deputerade, vilket bidrog till mindre liv, inklusive på torget.
På vissa ställen har de centrala formationerna förvandlats från funktionalism till klassiska torg, med byggnader och centrala funktioner integrerade. Samtidigt byggdes flera stora externa kommersiella zoner som konkurrerar med den centrala handeln på torget. En person mår bättre i halvöppna miljöer som är tydliga. Torget som fenomen får också trafiken i staden att stanna och ge människor en plats att träffas.
En av de största utmaningarna för torg och möjligheter i stadsplaneringen att skapa levande torg är bilar, biltrafik och parkeringsplatser. Det är svårt att skapa en ljus torg på en plats med ett svagt flöde av människor. Här ligger Lilla Torg i Malmö. Det skapades av Bernini och presenterades i mitten av fontänen, det är en antik obelisk. Se Wikipedia. Det finns ytterligare två fontäner på torget, båda från slutet av talet med Giacomo della Porta som konstnär.
Båda fontänerna kompletterades senare med ytterligare figurer. Piazza Navona såg norr.
I förgrunden av Fontana del Moro. Torget är helt avskaffat för biltrafik. Men i mitten av torget finns en gatuyta som omger en stor lång smal yta. Det finns en bred trottoar mellan gatan och fasaderna på huset, till vilken uteservering riktas. Gatan är traditionellt något lägre än trottoaren och mitt på ytan. Alla ytor är inställda med svarta små stenar. Trottoarkanten är lätt och bildar en linje runt hela torget, en linje som förstärker känslan av form och associering till den gamla arenan.
Se den översta bilden. Klicka på bilden så förstoras den.
Jämfört med de flesta stora torg uppfattas Piazza Navona som ett slutet rum. Gatorna som leder till torget är få och smala. Och utsikten från torget genom dessa gränder är inte så lång. Det är möjligt att det i något skede av expansionen fanns en tanke att förlänga den breda via Giuseppe Zanardelli från Justitiepalatset - Mitta - gruvan-över Tibern till Piazza Navona.