Detta kommer att stärka förtroendet för att bedömningsprocessen är rättvis och öppen. Anställda måste vara säkra på att deras uppfattning kommer att behandlas på samma sätt som tanken från ledningsgruppen. För det andra bör de utvärderingsåtgärder som används överensstämma med de operativa målen för det affärsområde som denna uppgift är relaterad till, och dessa åtgärder bör vara direkt relaterade till de övergripande organisatoriska målen.
När ideer utvärderas officiellt bör denna utvärdering returneras till ideapresentationen, och om ideen fortskrider, bör denna progression också överföras. Framgång bör firas; Fallstudier av tidigare framgångsrika implementeringar av idea kommer att stärka förtroendet för att organisationen menar allvar med idea-generationen. Här demonstrerar vi detta genom att plotta tanken på grafen x, Y Fig.
Vi visar hur Ny en produkt eller tjänst är för en organisation, och mot hur Ny den är på marknaden. I vår version mäts varje axel på en skala från 1 till den mer komplexa eller riskabla, ju mer ny tanken är och desto mer sannolikt är det att den här tanken kommer att skapa en konkurrensfördel.
I mycket kontrollerade miljöer är dessa lågriskprofili de som kan implementeras-men de är sällan nya och osannolikt att ge en konkurrensfördel. I de fall där sådana lågriskideideer är förknippade med produktutveckling har de förmodligen utvecklats tidigare av andra, vilket innebär att en konkurrensfördel vanligtvis bara kan uppnås genom att konkurrera på pris.
Andra tankar som ofta faller inom denna kategori är stegvisa förbättringar av processen. Eftersom de har liten risk och därför sannolikt kommer att vara lätta att genomföra, bör dessa tankar fortfarande främjas, men ingen bör vara under någon illusion att de kommer att medföra en långsiktig konkurrensfördel. Riskreducering, med tanke på att vi nu kan se att dessa tankar med den högsta riskprofilen är de som mest sannolikt kommer att ge en verklig konkurrensfördel, bör vi gå vidare och välja högrisktankar och genomföra dem?
Förarlösa lastbilar förväntas ha en betydande störande effekt på lastbilstransportsektorn. Den kommersiella tidslinjen kännetecknas av stor osäkerhet, och under de kommande åren tyder tecken på att många lastbilar blir helt förarlösa.
Det är därför intressant att undersöka hur införandet av förarlösa lastbilar och den potentiella nivån av antagande bland företag i denna bransch kommer att påverka marknadsdynamiken. Studien genomfördes med en blandad metod som består av en BAS-modell för att bedöma den framtida acceptansnivån för förarlösa lastbilar och semistrukturerade intervjuer med branschaktörer, samt en undersökning fördelad mellan organisationer för att kontextualisera modellen och resultaten intervju.
Resultaten visar att 20 procent av organisationerna inom ramen för godstransporter i Sverige kommer att acceptera förarlösa lastbilar 15 år efter marknadsintroduktionen. Dessutom antar modellen att procentuell adoption kommer att uppnås om 40 år. Att uppnå en helt förarlös flotta kommer dock att vara svårt på grund av svåra vägmiljöer och icke-körande uppgifter. Respondenterna förväntas inse att förarlösa, förarlösa lastbilar kommer att påverka en bransch som har arbetat med samma praxis i flera år.
Dessutom uttryckte transportörsrelaterade företag motvilja mot förarlösa lastbilar och låg betalningsvilja, även om de var öppna för innovation i allmänhet. Detta kan bero på förändringar i det nuvarande arbetssättet, framväxten av nya affärsmodeller som utmanar status quo och begränsad ekonomisk hållbarhet bland dessa organisationer, vilket kan ha en skadlig effekt på förmågan att anta innovationer.
Abstract [SV] tekniska innovationer har varit en Drivande Faktor för att f XNR Xndring i Olika Industrier.